På den här bloggen så kommer jag bland mycket annat att skriva om min Molliidress. Det är en uppfinning från Inerventions och hjälper mot spasticitet och för min del även för smärta. Du kan läsa mycket mer om hur den fungerar här.

Jag vill på en gång säga att den inte hjälper alla. Långtifrån. Men den fungerar för mig. I vissa kommuner, regioner eller landsting så går den att få som hjälpmedel. Men inte där jag bor. Vilket jag tycker är tråkigt. Min politiska uppfattning och som jag gärna arbetar för är att det inte ska spela någon roll var du bor eller vem du är eller vilken diagnos du har. Har du ett behov av ett hjälpmedel som ökar livskvaliteten och hälsan på ett mätbart sätt samt är säkert att använda och som har ett rimligt pris, Ja då ska det vara möjligt att få det förskrivet oavsett var i landet du bor.

Men ska kanske ta det från början? I maj i år så var jag på hjälpmedelsmässa Hjultorget på Kistamässan. Den går av stapeln vartannat år och är ett mycket bra sätt att hålla sig uppdaterad inom hjälpmedelsvärlden. Något jag anser är viktigt både i rollen som privatperson och som fritidspolitiker. Där, bland många andra bra och spännande hjälpmedel så pratade jag med en sjukgymnast som arbetar på Inerventions. Jag hade hört talas om och läst om Moliidressen redan tidigare men aldrig sett den i verkligheten. Sjukgymnasten erbjöd sig att göra en utprovning av dressen för mig utan några som helst förbindelser. Jag var mycket skeptisk. Jag ganska spastisk och jag har väldigt ofta ont. Men jag trodde inte att dressen var för mig alls. Så jag var ganska svårövertalad först. Men efter att ha tänkt ett slag på saken så kom jag fram till att det enda jag har att förlora är tid. Är det inte en bra sak att testa den för att veta hur den fungerar. Då kan jag ju alltid sprida ordet vidare till någon som den kan passa för eller om den verkar usel varna andra. Så sagt och gjort…

I oktober var det dags att testa den. Jag testade dressen tillsammans med sjukgymnast från Inerventions och min egen sjukgymnast från habiliteringen. Båda gjorde egna noggranna mätningar före jag testade dressen och efteråt. Både vad gäller spasticitet och rörlighet. Min smärta lät de tack o lov bli att mäta. Jag brukar tuppa av eller kräkas när smärttester gjorts tidigare och var glad att slippa det. Sedan satte jag på mig dressen under en timme därefter gjordes nya tester. Jag och min sjukgymnast blev förvånade. Min smärta var som bortblåst. Jag var rörligare med ungefär 25% och spasticiteten minskade med ungefär 50%. Både vad gällde intensitet och hur lätt den utlöstes. Helt magiskt.

Effekten höll i sig i 24 timmar för att sedan långsamt fasas ut. Efter 36 timmar så var min kropp ”som vanligt” igen. Dräkten bör användas cirka 3 gånger per vecka under 60 min per gång för att ge maximal effekt. Att använda den oftare än så ger inte större effekt.

Men det bästa av allt. Det var att jag kunde stå. Jag har inte kunnat stå sedan jag var barn. Min son har aldrig sett mig stå förr. Här är en bild när han får se det för första gången i sitt liv.

Jag och min son
Jag och min son

Självklart så gjorde det här att jag helt ändrade uppfattning från att vara mycket skeptisk till att inse att denna dress kan ändra mitt liv till det bättre för en lång tid framöver. Om jag bara har råd att köpa den. Jag startade därför en insamling för att ha råd. Väldigt många människor hjälpte till efter förmåga. Jag vill ge var och en av er ett stort tack. För tack vare dig, så äger jag nu en egen Molliidress.

Jag har fått en del frågor angående mitt efternamn Strahlemo. Namnet är självklart taget och därför unikt. Mitt efternamn bygger trots det på historia.

Min släkt på min pappas sida härstammar ifrån en liten by i Östhammars kommun som heter Moxboda. Den första personen som flyttade dit hette Strahle i efternamn. Genom århundradena så försvann Strahle och ersattes av andra mer ”typiska namn”. Mitt flicknamn var Eriksson men historien kring Strahle finns kvar och är dokumenterad.

Jag har under flera års tid funderat på att byta efternamn för att hedra min familjs historia. Tyvärr så ansåg PRV att Strahle är för likt efternamnet Stråhle. För att få ordning på den saken så lade jag då till ”mo” ifrån Moxboda efter Strahle. Vilket då sammanslaget då blev Strahlemo. Då gick det bra för PRV. Därför heter jag nu Strahlemo.

Och för er som er lite mer nyfikna och har undrat. Efternamnet påverkar inte på något sätt min civilstatus. Det enda som skett är att jag bytt efternamn. Jag har inte ändrats och inget annat kring min person heller. 🙂